⚖️ Etik, marknadsmissbruk och penningtvätt

1. Vad innebär det att agera efter en etisk måttstock i värdepappersinstitut?

1. Att pröva om handlandet tål att granskas öppet och står sig även när regelverket inte ger ett uttryckligt svar
2. Att alltid följa lagens bokstav och inget mer
3. Att alltid prioritera arbetsgivarens intresse
4. Att alltid välja det billigaste alternativet för kunden

Ett etiskt förhållningssätt går längre än formell regelefterlevnad. Det handlar om att pröva handlandet mot vad som tål offentlig granskning och mot förtroendet för marknaden.

2. Vad avses med jäv?

1. Att en kund klagar på rådgivningen
2. Att en anställd har en bisyssla
3. Att ett institut tar emot tredjepartsersättning
4. Att en person handlägger ett ärende där personen eller en närstående har ett eget intresse

Jäv innebär att en persons opartiskhet kan ifrågasättas på grund av eget eller närståendes intresse i saken. Ärendet ska då hanteras av någon annan.

3. En anställd vill starta en bisyssla som konsult inom finansiell rådgivning. Vad gäller normalt?

1. Bisysslor är fritt tillåtna utanför arbetstid
2. Bisysslor är alltid förbjudna enligt lag
3. Bisysslan ska anmälas och godkännas av arbetsgivaren, eftersom den kan skapa intressekonflikter och förtroendeskada
4. Endast styrelsen behöver informeras

Bisysslor och annan sidoverksamhet ska anmälas och prövas av arbetsgivaren. Risken är intressekonflikter, förtroendeskada och att sekretessbelagd information används.

4. Vad skyddar visselblåsarlagen?

1. Rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram
2. Alla former av kritik mot arbetsgivaren
3. Anonyma anmälningar till konkurrenter
4. Anställdas privata åsikter i sociala medier

Lagen skyddar rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang om missförhållanden av allmänintresse. Skyddet består framför allt av ansvarsfrihet samt förbud mot hindrande åtgärder och repressalier.

5. Vad utgör kärnan i visselblåsarens skydd?

1. Rätt till högre lön
2. Ansvarsfrihet samt förbud mot hindrande åtgärder och repressalier
3. Rätt till anonymitet i domstol
4. Rätt att säga upp sig med omedelbar verkan

Skyddet innebär att visselblåsaren inte kan hållas ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt vid rapporteringen, och att arbetsgivaren inte får hindra rapportering eller vidta repressalier.

6. Vad krävs för att information ska utgöra insiderinformation enligt marknadsmissbruksförordningen?

1. Den ska ha publicerats i affärspressen
2. Den ska komma från bolagets styrelse
3. Den ska vara skriftlig
4. Den ska vara specifik, icke offentliggjord, röra en emittent eller ett finansiellt instrument och ha väsentlig kurspåverkan om den offentliggjordes

Definitionen kräver att informationen är av specifik natur, inte har offentliggjorts, direkt eller indirekt rör en emittent eller ett instrument och sannolikt skulle ha väsentlig inverkan på priset.

7. Vilka handlingar omfattas av förbudet vid innehav av insiderinformation?

1. Endast att köpa instrumentet
2. Endast att sälja instrumentet
3. Att handla, ändra eller återkalla en order samt att råda någon annan att handla
4. Endast att informera media

Förbudet omfattar användning av insiderinformation för egen eller annans räkning, inklusive att ändra eller återkalla en redan lagd order samt att rekommendera eller förmå någon annan att handla.

8. Vad utgör obehörigt röjande av insiderinformation?

1. Att lämna informationen till någon utanför ramen för tjänsten eller uppdraget
2. Att diskutera informationen med behörig kollega inom uppdraget
3. Att rapportera informationen till Finansinspektionen
4. Att offentliggöra informationen enligt reglerna

Att röja insiderinformation är tillåtet endast som ett normalt led i tjänsten eller uppdraget. Allt annat röjande, även till familj eller vänner, är förbjudet.

9. En rådgivare får i förtroende veta att en kund kommer att lägga ett bud på ett noterat bolag. Vad är korrekt att göra?

1. Köpa aktier i målbolaget för egen räkning
2. Tipsa en nära vän om affären
3. Sälja innehav i budgivarbolaget
4. Avstå från all handel i instrumentet och behandla informationen som insiderinformation

Ett förestående uppköpsbud är typiskt insiderinformation. All handel och alla råd baserade på informationen är förbjudna, och informationen får inte röjas.

10. Vilket beteende utgör marknadsmanipulation?

1. Att köpa aktier efter en positiv kvartalsrapport
2. Att lägga order i syfte att ge en falsk eller vilseledande bild av tillgång, efterfrågan eller pris
3. Att sälja hela innehavet på en gång
4. Att handla via flera olika institut

Marknadsmanipulation omfattar bland annat transaktioner och order som ger falska eller vilseledande signaler, samt spridning av vilseledande information om ett instrument.

11. Vad innebär rapporteringsskyldigheten enligt artikel 16 i marknadsmissbruksförordningen?

1. Att bolagen ska publicera insiderlistor på sin webbplats
2. Att kunder ska rapportera sina affärer till Finansinspektionen
3. Att institut som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner utan dröjsmål ska rapportera misstänkta order och transaktioner
4. Att alla transaktioner över en miljon kronor ska rapporteras

Institut som yrkesmässigt arrangerar eller genomför transaktioner ska ha system för att upptäcka och utan dröjsmål rapportera misstänkta order och transaktioner till Finansinspektionen.

12. Vilka uppgifter ingår i grundläggande åtgärder för kundkännedom?

1. Kundens medlemskap i intresseorganisationer
2. Kundens kreditbetyg och inkomstuppgifter
3. Kundens tidigare avkastning
4. Identifiering av kunden, kontroll av verklig huvudman samt information om affärsförbindelsens syfte och art

Grundläggande kundkännedom innebär att identifiera och kontrollera kundens identitet, utreda verklig huvudman samt inhämta uppgift om affärsförbindelsens syfte och art. Allt ska dokumenteras.

13. Vem är verklig huvudman i ett bolag?

1. Den verkställande direktören
2. Den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar bolaget
3. Styrelseordföranden
4. Den största kunden

Verklig huvudman är den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, exempelvis genom aktieinnehav, rösträtt eller annan bestämmande kontroll.

14. Vad är en person i politiskt utsatt ställning (PEP)?

1. En person som har eller har haft en viktig offentlig funktion, samt dennes familjemedlemmar och kända medarbetare
2. En person som arbetar i finansbranschen
3. En person som är folkbokförd utomlands
4. En person med hög inkomst

En PEP har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller internationell organisation. Även familjemedlemmar och kända medarbetare omfattas, och affärsförbindelsen kräver skärpta åtgärder.

15. När ska skärpta åtgärder för kundkännedom vidtas?

1. Vid hög risk, exempelvis PEP, komplexa upplägg utan tydligt syfte eller anknytning till högrisktredjeland
2. Vid alla nya kundförhållanden utan undantag
3. Endast vid kontanttransaktioner
4. Endast vid transaktioner över tio miljoner kronor

Skärpta åtgärder krävs vid hög risk. Exempel är PEP-förhållanden, ovanligt komplexa eller stora transaktioner utan uppenbart syfte samt anknytning till högrisktredjeland.

16. Företaget kan inte uppnå tillräcklig kundkännedom om en ny kund. Vad ska ske?

1. Affärsförbindelsen får inledas mot att kunden undertecknar en försäkran
2. Kunden får en frist på sex månader att komplettera
3. Affärsförbindelsen får inledas men med lägre belopp
4. Affärsförbindelsen får inte etableras och transaktionen får inte utföras; en bedömning av rapporteringsskyldighet ska göras

Om tillräcklig kundkännedom inte uppnås får affärsförbindelsen inte etableras eller upprätthållas och transaktionen inte utföras. Företaget ska också bedöma om rapportering till Finanspolisen ska ske.

17. Till vilken myndighet rapporteras misstänkt penningtvätt?

1. Finansinspektionen
2. Skatteverket
3. Finanspolisen vid Polismyndigheten
4. Ekobrottsmyndigheten

Misstänkta aktiviteter och transaktioner rapporteras till Finanspolisen, som är Sveriges finansunderrättelseenhet. Finansinspektionen utövar tillsyn över regelefterlevnaden.

18. Vad innebär meddelandeförbudet i penningtvättsregelverket?

1. Att företaget inte får kontakta Finanspolisen
2. Att kunden inte får informeras om att en granskning eller rapportering har skett
3. Att anställda inte får diskutera regelverket internt
4. Att rapporten inte får dokumenteras

Kunden eller utomstående får inte informeras om att en granskning pågår, att rapportering har skett eller att en utredning inletts. Förbudet ska förhindra att bevis undanröjs.

19. En kund vill göra flera insättningar strax under gränsen för rapporteringskrav under kort tid. Hur bör detta bedömas?

1. Som ett normalt beteende eftersom varje belopp ligger under gränsen
2. Som en indikation på strukturering, vilket ska granskas och kan föranleda rapportering
3. Som kundens ensak
4. Som ett skäl att höja avgifterna

Att medvetet dela upp transaktioner för att undgå kontroll kallas strukturering och är en klassisk varningssignal. Aktiviteten ska granskas och rapporteras vid kvarstående misstanke.

20. Vad är den riskbaserade ansatsen i penningtvättsregelverket?

1. Att åtgärdernas omfattning anpassas efter den bedömda risken i verksamheten och i det enskilda kundförhållandet
2. Att alla kunder behandlas identiskt
3. Att endast nya kunder kontrolleras
4. Att risken bedöms en gång vart tionde år

Verksamheten ska göra en allmän riskbedömning och därefter anpassa åtgärdernas omfattning efter risken i varje kundförhållande. Löpande uppföljning ingår.

21. Vilken är grundprincipen för hantering av intressekonflikter?

1. Konflikter behöver inte dokumenteras
2. Konflikter ska alltid lösas till institutets fördel
3. Konflikter ska identifieras och hanteras, och kunden ska informeras om hur de hanteras
4. Konflikter ska rapporteras till Skatteverket

Institutet ska ta tillvara kundernas intressen, ha instruktioner och rutiner för intressekonflikter, identifiera dem, vid behov separera verksamheter och informera kunderna om hanteringen.

22. I vilken situation får ett värdepappersinstitut inte ta emot och behålla tredjepartsersättning?

1. Vid orderutförande
2. Vid distribution av försäkringar
3. Vid all rådgivning
4. Vid investeringsrådgivning på oberoende grund och vid portföljförvaltning

Vid investeringsrådgivning på oberoende grund och vid portföljförvaltning får institutet inte ta emot och behålla tredjepartsersättning. I övriga fall gäller villkoren om kvalitetshöjning och information.

23. Vilket villkor gäller för tredjepartsersättning vid tillhandahållande av investeringstjänster?

1. Ersättningen ska överstiga courtaget
2. Ersättningen ska vara utformad för att höja kvaliteten på tjänsten och kunden ska informeras innan tjänsten tillhandahålls
3. Ersättningen ska betalas ut i efterskott
4. Ersättningen ska godkännas av Finansinspektionen i varje enskilt fall

Ersättningen måste höja kvaliteten på tjänsten, får inte försämra institutets förutsättningar att agera i kundens intresse, och kunden ska informeras om den innan tjänsten tillhandahålls.

24. Vad gäller för så kallad up-front-provision vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter?

1. Ersättningen får inte väsentligen avse tjänster som ännu inte utförts eller premier som ännu inte betalats
2. Ersättningen får alltid betalas i förskott
3. Ersättningen får bara betalas i efterskott efter tio år
4. Ersättningen är förbjuden i alla former

Vid IBIP-distribution får ersättningen inte väsentligen avse tjänster som ännu inte utförts eller premiebetalningar som ännu inte skett, och den får inte stå i uppenbart missförhållande till tjänsterna.

25. Vad gäller normalt för anställdas egna och närståendes värdepappersaffärer i ett finansiellt institut?

1. De är helt fria så länge de sker utanför arbetstid
2. De är förbjudna utan undantag
3. De omfattas av interna regler med anmälningsskyldighet, eventuella innehavstider och förbud i vissa instrument
4. De behöver bara rapporteras vid vinst

Instituten ska ha regler för anställdas och närståendes egna affärer, typiskt med anmälnings- eller rapporteringsskyldighet, karenstider och begränsningar i vissa instrument.

26. Vilken koppling krävs för att det ska kunna vara fråga om givande eller tagande av muta?

1. Förmånen ska ha lämnats av en utländsk aktör
2. Förmånen ska överstiga 5 000 kronor
3. Förmånen ska ha lämnats kontant
4. Förmånen ska ha en koppling till mottagarens tjänsteutövning eller uppdrag

Det avgörande är att förmånen har samband med mottagarens tjänsteutövning eller uppdrag. Utan sådan koppling är det inte fråga om muta.

27. Vilken förmån är typiskt sett alltid att betrakta som otillbörlig?

1. En enklare arbetslunch i samband med ett affärsmöte
2. En reklamartikel av obetydligt värde
3. Kontanter eller andra förmåner som kan omsättas i pengar
4. En inbjudan till ett fackseminarium med relevant innehåll

Kontanter och penningliknande förmåner, som presentkort som kan lösas in mot pengar, anses alltid otillbörliga. Enklare måltider och förtäring i tjänsten kan däremot vara godtagbara.

28. En leverantör bjuder in en anställd med familj till en veckas resa utomlands med ett kort seminarium på plats. Hur bör detta bedömas?

1. Otillbörligt, eftersom nöjesinslaget dominerar och medföljande familj saknar affärsmässigt syfte
2. Godtagbart eftersom det finns ett seminarium i programmet
3. Godtagbart om den anställde betalar flygbiljetten
4. Godtagbart om chefen känner till det

Vid bedömningen vägs förmånens värde, nöjesinslagets omfattning och sambandet med tjänsten. En lång resa med medföljande familj och begränsat sakinnehåll är typiskt otillbörlig.

29. Vad omfattar sekretessen i finansiella institut?

1. Endast uppgifter om kontobehållning
2. Endast uppgifter som kunden särskilt begärt sekretess för
3. Endast uppgifter om kunder som är fysiska personer
4. Enskildas förhållanden till institutet, det vill säga i princip all kundinformation

Sekretessen omfattar enskildas förhållanden till institutet. Att en person är kund är i sig en sekretessbelagd uppgift.

30. En anställd gör en slagning i kundregistret på en granne av ren nyfikenhet. Hur ska det bedömas?

1. Som tillåtet eftersom ingen information lämnades vidare
2. Som ett regelbrott, eftersom otillåten användning av interna system kan innebära brott mot sekretessreglerna
3. Som tillåtet om chefen godkänner i efterhand
4. Som tillåtet om slagningen inte dokumenteras

Otillåtna slagningar är regelbrott även utan vidarespridning. Det kan leda till arbetsrättsliga sanktioner, straffansvar och disciplinpåföljd från Swedsec för en licenshavare.

31. Vilken konsekvens kan ett sekretessbrott få för det finansiella institutet?

1. Skadeståndsskyldighet mot kunden och sanktioner från Finansinspektionen
2. Endast en intern tillsägelse
3. Automatiskt indraget tillstånd
4. Inga konsekvenser om kunden inte klagar

Institutet kan bli skadeståndsskyldigt mot kunden och drabbas av sanktioner från Finansinspektionen. Den enskilde kan därutöver drabbas av arbetsrättsliga och i vissa fall straffrättsliga följder.

32. Vad gäller för klagomålshantering i finansiella institut?

1. Klagomål ska alltid vidarebefordras till Finansinspektionen
2. Klagomål behöver endast besvaras om de framförs skriftligen
3. Klagomål ska hanteras effektivt och kunden ska få information om hur klagomål framställs
4. Klagomål behöver inte dokumenteras

Instituten ska ha rutiner för att hantera klagomål effektivt och sakligt, utse en klagomålsansvarig och informera kunderna om hur klagomål kan framställas och prövas vidare.

33. Vilken roll har Allmänna reklamationsnämnden (ARN)?

1. Att fastställa kunskapskrav för licenshavare
2. Att utöva tillsyn över finansiella institut
3. Att döma i brottmål
4. Att pröva konsumenttvister och lämna rekommendationer om hur de bör lösas

ARN prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare och lämnar rekommendationer. Besluten är inte bindande men följs i stor utsträckning.

34. Vilken funktion har Konsumenternas bank- och finansbyrå?

1. Att fatta bindande beslut i tvister
2. Att ge kostnadsfri och opartisk vägledning till konsumenter i bank- och finansfrågor
3. Att utfärda tillstånd till finansiella företag
4. Att förvalta insättningsgarantin

Byrån ger opartisk och kostnadsfri information och vägledning till konsumenter. Den fattar inga beslut och har ingen tillsynsroll.

35. När träder insättningsgarantin in?

1. När insättarens placeringar har fallit i värde
2. När ett institut försätts i konkurs eller Finansinspektionen beslutar att garantin ska träda in
3. När kunden säger upp sitt konto
4. När räntan blir negativ

Insättningsgarantin träder in vid institutets konkurs eller efter beslut av Finansinspektionen. Den skyddar insatta medel, inte värdeutvecklingen på placeringar.