🌍 Makroekonomi och värdering av instrument

1. Vad mäter BNP?

1. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period
2. Statens totala skuld
3. Hushållens samlade förmögenhet
4. Antalet sysselsatta i ekonomin

Bruttonationalprodukten mäter värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster i ett land under en given period, normalt ett kvartal eller ett år.

2. Vad kännetecknar normalt en högkonjunktur?

1. Fallande BNP, stigande arbetslöshet och deflationstendenser
2. Oförändrad produktion och stabila priser
3. Låg BNP-tillväxt och sjunkande räntor
4. Hög BNP-tillväxt, låg arbetslöshet, stigande inflationstryck och ofta stigande räntor

I högkonjunktur växer produktionen snabbare än trend, arbetsmarknaden är stark och löne- och prispressen ökar, vilket ofta möts med en stramare penningpolitik.

3. Vad skiljer KPIF från KPI?

1. KPIF exkluderar livsmedelspriser
2. KPIF håller bostadsräntorna konstanta och rensar därmed bort direkta effekter av ändrad styrränta
3. KPIF mäter endast importerade varor
4. KPIF beräknas endast en gång per år

KPIF är KPI med fast ränta. Måttet rensar bort de direkta effekter som Riksbankens egna styrräntebeslut får på hushållens bolåneräntor och är därför Riksbankens målvariabel.

4. Vad avses med statsskuldkvot?

1. Statsskuldens ränta dividerad med inflationen
2. Statsskulden dividerad med statens intäkter
3. Statsskulden dividerad med BNP
4. Statens utgifter dividerade med skatteintäkterna

Statsskuldkvoten sätter skulden i relation till ekonomins storlek (BNP) och används för att bedöma hur hållbar skuldsättningen är.

5. Vad innebär deflation?

1. Att inflationstakten sjunker men fortfarande är positiv
2. Att den allmänna prisnivån faller
3. Att valutan försvagas
4. Att BNP faller två kvartal i rad

Deflation är ett allmänt prisfall. Att inflationstakten sjunker men är fortsatt positiv kallas disinflation, vilket är något helt annat.

6. Vad är Riksbankens penningpolitiska mål?

1. Att maximera bankernas vinster
2. Att hålla kronkursen fast mot euron
3. Att hålla arbetslösheten under fyra procent
4. Att hålla inflationen låg och stabil kring inflationsmålet

Riksbankens huvuduppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket konkretiseras i ett inflationsmål. Banken ska också bidra till ett stabilt och effektivt finansiellt system.

7. Hur påverkar en höjd styrränta normalt ekonomin?

1. Konsumtion och investeringar ökar, vilket driver upp inflationen
2. Kronan försvagas omedelbart
3. Konsumtion och investeringar dämpas, vilket över tid håller tillbaka inflationen
4. Bostadspriserna stiger

En högre styrränta höjer kostnaden för att låna och ökar avkastningen på sparande. Det dämpar efterfrågan och därmed pristrycket, med viss eftersläpning.

8. Vad menas med stabiliseringspolitik?

1. Politik som syftar till att jämna ut konjunktursvängningar i ekonomin
2. Politik som fastställer växelkursen
3. Politik som reglerar bankernas kapitalkrav
4. Politik som styr statsbudgetens fördelning mellan departement

Stabiliseringspolitik syftar till att dämpa konjunktursvängningar. Penningpolitiken är Riksbankens verktyg; finanspolitiken hanteras av regering och riksdag.

9. Riksbanken signalerar oväntat kraftiga räntehöjningar. Vad är den mest sannolika omedelbara effekten på obligationsmarknaden?

1. Obligationspriserna stiger
2. Ingen effekt förrän höjningen genomförs
3. Endast företagsobligationer påverkas
4. Obligationspriserna faller, mest för instrument med lång duration

Marknaden prisar in förväntningar direkt. Stigande ränteförväntningar sänker obligationspriserna, och effekten är störst där durationen är längst.

10. Vem ansvarar för finanspolitiken i Sverige?

1. Riksbanken
2. Finansinspektionen
3. Regeringen och riksdagen genom statsbudgeten
4. Riksgälden

Finanspolitiken utformas av regeringen och beslutas av riksdagen genom budgeten. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken och är oberoende.

11. Vilken risk medför en alltför hög offentlig skuldsättning?

1. Att inflationen automatiskt faller
2. Att investerare kräver högre ränta, vilket ökar räntekostnaderna och kan tränga undan andra utgifter
3. Att BNP ökar okontrollerat
4. Att valutan alltid stärks

Hög skuldsättning ökar risken för stigande riskpremier och räntor. Räntekostnaderna tar då en större del av budgeten och minskar utrymmet för annan verksamhet och för stabiliseringspolitik.

12. Vad kännetecknar en expansiv finanspolitik?

1. Sänkta skatter eller ökade offentliga utgifter i syfte att stimulera efterfrågan
2. Höjda skatter och sänkta offentliga utgifter
3. Höjd styrränta
4. Minskad penningmängd

Expansiv finanspolitik ökar efterfrågan i ekonomin genom lägre skatter eller högre utgifter, typiskt i lågkonjunktur.

13. Vad innebär att en valuta deprecierar?

1. Att den skrivs ned genom myndighetsbeslut i ett fast växelkurssystem
2. Att den försvagas mot andra valutor på en rörlig växelkursmarknad
3. Att den stärks mot andra valutor
4. Att den byts ut mot en ny valuta

Depreciering är en marknadsdriven försvagning vid rörlig växelkurs. Devalvering är motsvarande nedskrivning genom beslut i ett fast växelkurssystem.

14. Ett land höjer sin styrränta betydligt mer än omvärlden. Vilken effekt på valutan är mest sannolik, allt annat lika?

1. Valutan stärks, eftersom högre ränta lockar kapitalinflöden
2. Valutan försvagas eftersom lån blir dyrare
3. Valutan påverkas inte av räntor
4. Valutan blir fast mot euron

Högre relativ ränta gör placeringar i valutan mer attraktiva, vilket ger kapitalinflöden och en starkare valuta. Detta kallas växelkurskanalen i penningpolitiken.

15. Vad är en carry trade?

1. Att sälja optioner för att finansiera aktieköp
2. Att köpa och sälja samma aktie samma dag
3. Att låna i en valuta med låg ränta och placera i en valuta med hög ränta
4. Att växla valuta i samband med utlandsresor

En carry trade utnyttjar ränteskillnader mellan valutor. Strategin ger löpande ränteintäkt men bär valutarisk, och förluster kan uppstå snabbt när riskaptiten viker.

16. Vad ingår i handelsbalansen?

1. Skillnaden mellan sparande och investeringar
2. Skillnaden mellan statens inkomster och utgifter
3. Nettot av kapitalflöden in och ut ur landet
4. Skillnaden mellan export och import av varor och tjänster

Handelsbalansen visar nettot av export och import. Bytesbalansen är vidare och omfattar dessutom bland annat kapitalavkastning och löpande transfereringar.

17. Vilken konsekvens har typiskt sett handelshinder som tullar?

1. Lägre priser för konsumenterna och högre BNP
2. Automatiskt starkare valuta
3. Ingen effekt på priserna
4. Högre priser för konsumenterna och lägre effektivitet i ekonomin

Tullar och andra handelshinder höjer priserna för konsumenter och företag och minskar de effektivitetsvinster som specialisering och handel ger.

18. Vad är nuvärdet av 110 000 kr som utbetalas om ett år, vid en diskonteringsränta på 10 procent?

1. 99 000 kr
2. 100 000 kr
3. 110 000 kr
4. 121 000 kr

Nuvärde = 110 000 / 1,10 = 100 000 kr. Nuvärdet är det belopp som i dag motsvarar ett framtida belopp givet avkastningskravet.

19. Ett kapital på 100 000 kr placeras till 5 procent årsränta med årlig kapitalisering. Vad är värdet efter två år?

1. 110 000 kr
2. 110 250 kr
3. 105 000 kr
4. 115 000 kr

100 000 × 1,05² = 110 250 kr. Skillnaden mot 110 000 kr utgörs av ränta på ränta.

20. Vad tar den effektiva räntan hänsyn till som den nominella räntan inte gör?

1. Inflationen
2. Kapitaliseringsfrekvensen och avgifter kopplade till krediten eller placeringen
3. Skatten på kapitalinkomst
4. Kreditrisken hos motparten

Effektiv ränta uttrycker den verkliga årskostnaden eller avkastningen med hänsyn till hur ofta räntan kapitaliseras samt avgifter. Realräntan är den som justerar för inflation.

21. Vad bestämmer i huvudsak de korta marknadsräntorna?

1. Förväntningarna om bolagens vinster
2. Statens budgetunderskott
3. Centralbankens styrränta och förväntningar om den närmaste tidens penningpolitik
4. Aktiemarknadens volatilitet

Korta räntor följer nära styrräntan och marknadens förväntningar på penningpolitiken de närmaste månaderna.

22. Vad brukar en inverterad avkastningskurva, där korta räntor är högre än långa, tolkas som?

1. En signal om att marknaden väntar sig lägre räntor framöver, ofta kopplat till förväntad konjunkturavmattning
2. En signal om accelererande tillväxt
3. Ett tecken på att inflationen kommer att stiga kraftigt
4. Ett tekniskt fel i prissättningen

Långa räntor speglar förväntningar om framtida korta räntor. När de långa ligger under de korta väntar marknaden sig räntesänkningar, vilket historiskt förknippats med avmattning.

23. Vad är en löptidspremie?

1. Avgiften för att köpa en obligation
2. Den extra ersättning investerare kräver för att binda kapital under lång tid
3. Skillnaden mellan kupongränta och nominellt belopp
4. Ersättningen för emittentens kreditrisk

Löptidspremien är kompensation för osäkerheten i att binda kapital längre. Kreditrisken ersätts i stället genom kreditspreaden.

24. Hur värderas en obligation teoretiskt?

1. Som emittentens eget kapital per obligation
2. Som nominellt belopp multiplicerat med kupongräntan
3. Som senaste betalkurs på börsen
4. Som summan av nuvärdet av alla framtida kuponger och det nominella beloppet

Priset är nuvärdet av samtliga framtida kassaflöden, diskonterade med marknadens avkastningskrav (internräntan, yield) för motsvarande löptid och kreditrisk.

25. En obligation handlas över nominellt belopp. Vad gäller då?

1. Kupongräntan är högre än marknadens avkastningskrav
2. Kupongräntan är lägre än marknadens avkastningskrav
3. Emittenten har fått höjt kreditbetyg samma dag
4. Obligationen saknar kupong

När kupongen överstiger marknadsräntan är obligationen mer attraktiv än nyemitterade papper, vilket driver upp priset över pari.

26. Två obligationer har samma löptid, men A har hög kupong och B har låg kupong. Vad gäller för deras ränterisk?

1. A har högre duration och därmed högre ränterisk
2. De har identisk duration
3. B har högre duration och därmed högre ränterisk
4. Duration beror inte på kupongen

Ju lägre kupong, desto större andel av kassaflödet ligger långt fram i tiden. Durationen blir därför högre och priskänsligheten för ränteförändringar större.

27. Vad händer med priset på en företagsobligation om kreditspreaden vidgas medan den riskfria räntan är oförändrad?

1. Priset stiger
2. Priset faller
3. Priset är oförändrat
4. Kupongen höjs

En vidgad kreditspread innebär högre avkastningskrav på obligationen. Nuvärdet av de framtida kassaflödena sjunker och priset faller.

28. Ett bolag har en aktiekurs på 150 kr och vinst per aktie på 10 kr. Vad är P/E-talet?

1. 10
2. 15
3. 150
4. 1 500

P/E-talet är kurs dividerat med vinst per aktie: 150 / 10 = 15.

29. Hur ska ett högt P/E-tal normalt tolkas?

1. Att bolagets utdelning är hög
2. Att bolaget har låg skuldsättning
3. Att bolaget alltid är en säker placering
4. Att marknaden förväntar sig hög framtida vinsttillväxt, eller att aktien är högt värderad

Ett högt P/E-tal innebär att investerare betalar mycket per vinstkrona, vilket antingen speglar höga tillväxtförväntningar eller en hög värdering i förhållande till intjäningen.

30. Vad avses med substansvärde?

1. Värdet av bolagets tillgångar minus skulder, ofta uttryckt per aktie
2. Bolagets omsättning per aktie
3. Summan av framtida utdelningar
4. Marknadsvärdet av bolagets aktier

Substansvärdet är nettotillgångarnas värde. Måttet används särskilt för investmentbolag och fastighetsbolag, där tillgångarna kan värderas separat.

31. Ett investmentbolag har substansvärde 200 kr per aktie och handlas till 160 kr. Vad kallas detta och hur stor är den?

1. Substanspremie på 20 procent
2. Substansrabatt på 25 procent
3. Substansrabatt på 20 procent
4. Substanspremie på 25 procent

Kursen ligger under substansvärdet, vilket är en substansrabatt. Rabatten är (200 − 160) / 200 = 20 procent.

32. En aktie väntas ge en evig utdelning på 6 kr per år. Avkastningskravet är 8 procent och tillväxten antas vara noll. Vad blir det teoretiska värdet?

1. 48 kr
2. 60 kr
3. 75 kr
4. 80 kr

Med Gordons formel blir värdet utdelning dividerat med avkastningskravet: 6 / 0,08 = 75 kr.

33. Samma aktie som ovan, men utdelningen väntas växa 3 procent per år. Vad blir det teoretiska värdet?

1. 75 kr
2. 100 kr
3. 120 kr
4. 200 kr

Med tillväxt blir värdet D / (r − g) = 6 / (0,08 − 0,03) = 120 kr. En högre antagen tillväxt höjer värdet kraftigt.

34. En aktie kostar 200 kr och ger 8 kr i utdelning. Vad är direktavkastningen?

1. 2 procent
2. 4 procent
3. 8 procent
4. 25 procent

Direktavkastningen är utdelning dividerat med kurs: 8 / 200 = 4 procent.

35. Vad innebär diskonterat kassaflöde som värderingsmetod?

1. Att aktiekursen jämförs med branschsnittet
2. Att bolagets historiska vinster summeras
3. Att bolagets tillgångar värderas till anskaffningsvärde
4. Att framtida fria kassaflöden nuvärdesberäknas med ett avkastningskrav

DCF-metoden beräknar värdet som nuvärdet av framtida fria kassaflöden. Värdet är därför känsligt för antaganden om tillväxt och avkastningskrav.