🧭 Rådgivningsregler, information och hållbarhet

1. Vilken kundkategori har det starkaste skyddet enligt lagen om värdepappersmarknaden?

1. Jämbördig motpart
2. Professionell kund
3. Icke-professionell kund
4. Institutionell placerare

Icke-professionella kunder har det mest omfattande skyddet i fråga om information, lämplighetsbedömning och dokumentation. Jämbördiga motparter har det minst omfattande skyddet.

2. Vilken betydelse har kundkategoriseringen?

1. Den avgör omfattningen av institutets informations-, bedömnings- och dokumentationsskyldigheter
2. Den styr avgiftsnivån
3. Den avgör vilka instrument som får handlas på börsen
4. Den påverkar beskattningen

Kategoriseringen bestämmer vilket skydd kunden får, det vill säga hur långt kraven på information, lämplighets- eller passandebedömning och dokumentation sträcker sig.

3. Vad kännetecknar investeringsrådgivning?

1. Allmän information om marknadsläget
2. En personlig rekommendation till en kund om en transaktion i ett visst finansiellt instrument
3. Marknadsföring av institutets produktutbud
4. Utförande av en order som kunden själv har initierat

Investeringsrådgivning innebär en personlig rekommendation avseende ett eller flera specifika instrument, riktad till en viss kund. Generella råd och marknadsföring omfattas inte.

4. En anställd säger till en kund: 'Just den här fonden skulle passa dig bra med tanke på din situation.' Vad är detta?

1. Allmän information
2. Marknadsföring
3. Investeringsrådgivning, eftersom rekommendationen är personlig och avser ett specifikt instrument
4. Portföljförvaltning

Så snart rekommendationen är personlig och avser ett specifikt instrument är det investeringsrådgivning, med krav på lämplighetsbedömning och dokumentation.

5. När ska kunden få information om kostnader och avgifter?

1. Först i årsbeskedet efter första året
2. Endast vid avtalets ingående
3. Endast om kunden begär det
4. Innan tjänsten tillhandahålls och därefter regelbundet, minst årligen

Informationen ska lämnas i förväg och sedan löpande, minst årligen. Den ska utformas så att kunden förstår den samlade kostnaden och hur den påverkar avkastningen.

6. Vad ska kunden informeras om innan en investeringstjänst utförs?

1. Endast produktens historiska avkastning
2. Endast institutets adress och organisationsnummer
3. Investeringsalternativen och deras risker, priser och kostnader samt hur intressekonflikter hanteras
4. Endast förvaltarens namn

Informationen ska omfatta en beskrivning av investeringsalternativen och riskerna, inklusive relevanta prospekt och faktablad, uppgifter om priser, avgifter och kostnader samt information om intressekonflikter.

7. Vad ska kunden dessutom informeras om vid tillhandahållande av investeringstjänster?

1. Institutets riktlinjer för bästa utförande av order
2. Institutets vinstmarginal
3. Förvaltarens privata innehav
4. Namnen på övriga kunder

Kunden ska informeras om institutets riktlinjer för utförande av order och ska på begäran kunna få visat att ordern utförts i enlighet med dessa.

8. Vad är syftet med faktabladet för PRIIP:s?

1. Att marknadsföra produkten
2. Att ge en kortfattad och standardiserad beskrivning av produkten, dess risk, kostnader och möjliga utfall så att produkter kan jämföras
3. Att redovisa emittentens årsredovisning
4. Att ersätta lämplighetsförklaringen

Faktabladet är ett standardiserat förköpsdokument som ska ge icke-professionella kunder jämförbar information om produktens egenskaper, risk, kostnader och möjliga resultatscenarier.

9. Vad skiljer ett faktablad från marknadsföringsmaterial?

1. Det finns ingen skillnad
2. Marknadsföringsmaterial är alltid mer detaljerat
3. Faktabladet får bara lämnas efter köpet
4. Faktabladet har ett lagreglerat innehåll och format, medan marknadsföringsmaterial tas fram fritt av producenten men inte får vara vilseledande

Faktabladets innehåll och struktur är reglerade, vilket möjliggör jämförelser mellan produkter. Marknadsföringsmaterial utformas fritt men ska vara rättvisande och tydligt kunna identifieras som marknadsföring.

10. När ska faktabladet lämnas till en icke-professionell kund?

1. Endast om kunden efterfrågar det
2. Vid årsskiftet
3. I god tid innan kunden binds av ett avtal eller erbjudande
4. I samband med att den första avkastningen utbetalas

Faktabladet är ett förköpsdokument och ska lämnas i god tid innan kunden binds av avtalet, så att informationen kan påverka beslutet.

11. När krävs en passandebedömning?

1. Vid investeringsrådgivning och portföljförvaltning
2. Endast vid handel för professionella kunder
3. Vid all handel oavsett produkt
4. Vid andra investeringstjänster än rådgivning och portföljförvaltning, när kunden handlar komplexa produkter

Passandebedömningen används vid till exempel orderutförande, och avser om kunden har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att förstå riskerna i produkten. Vid rådgivning krävs i stället en fullständig lämplighetsbedömning.

12. Vilken produkt betraktas normalt som icke-komplex?

1. Aktie noterad på en reglerad marknad
2. Warrant
3. Strukturerad produkt med inbyggda derivat
4. Hedgefond med hävstång

Aktier noterade på en reglerad marknad och de flesta värdepappersfonder räknas normalt som icke-komplexa. Instrument med derivatinslag eller hävstång är komplexa.

13. En kund vill på eget initiativ köpa en komplex produkt men saknar erfarenhet av instrumentet. Vad gäller?

1. Institutet får inte utföra ordern under några omständigheter
2. Institutet ska varna kunden om att produkten inte bedöms passande, men kunden kan därefter välja att ändå genomföra affären
3. Institutet ska automatiskt genomföra ordern utan kommentar
4. Institutet ska omvandla ordern till en rådgivningssituation

Om produkten inte bedöms passande ska kunden varnas. Kunden kan efter varningen välja att ändå genomföra transaktionen, och varningen bör dokumenteras.

14. Vilka uppgifter ska inhämtas om kunden inför ett investeringsråd?

1. Kunskaper och erfarenheter, ekonomisk situation, mål med investeringen, risktolerans samt hållbarhetspreferenser
2. Endast kundens ålder och yrke
3. Endast kundens tidigare avkastning
4. Endast kundens kreditvärdighet

Dessa fem områden utgör grunden för lämplighetsbedömningen. Utan tillräckliga uppgifter får rådgivaren inte lämna en personlig rekommendation.

15. En kund vägrar lämna uppgifter om sin ekonomiska situation men vill ha ett investeringsråd. Hur ska rådgivaren agera?

1. Lämna rådet ändå men dokumentera vägran
2. Uppskatta kundens ekonomi utifrån klädsel och yrke
3. Avstå från att lämna rekommendation, eftersom lämplighetsbedömning inte kan göras utan tillräckliga uppgifter
4. Hänvisa kunden till en annan rådgivare på samma kontor

Utan tillräckliga uppgifter kan lämpligheten inte bedömas och någon personlig rekommendation får inte lämnas. Kunden ska informeras om varför rådgivning inte kan ges.

16. Vad innebär kravet på att avråda kunden?

1. Att rådgivaren ska avråda kunden från alla riskfyllda placeringar
2. Att rådgivaren aktivt ska avråda kunden från åtgärder som inte kan anses lämpliga för kunden
3. Att rådgivaren ska avråda kunden från att byta institut
4. Att rådgivaren ska avråda kunden från att spara i fonder

Avrådandeplikten innebär att rådgivaren måste avråda från åtgärder som är olämpliga utifrån kundens situation, och dokumentera att avrådan har skett.

17. Vad ska en lämplighetsförklaring innehålla?

1. En förteckning över institutets samtliga produkter
2. En prognos över framtida avkastning
3. En garanti om att kapitalet inte minskar
4. En redogörelse för vilket råd som lämnats och varför det bedöms lämpligt utifrån kundens situation och önskemål

Lämplighetsförklaringen ska sammanfatta det lämnade rådet och förklara hur det motsvarar kundens mål, ekonomiska situation, kunskaper, risktolerans och preferenser.

18. När ska lämplighetsförklaringen lämnas till en icke-professionell kund?

1. Innan transaktionen genomförs, i ett varaktigt medium
2. Senast tolv månader efter transaktionen
3. Endast om kunden begär det
4. I samband med nästa årsbesked

Lämplighetsförklaringen ska som huvudregel lämnas i ett varaktigt medium innan transaktionen genomförs, så att kunden kan ta ställning innan beslutet fattas.

19. Varför är dokumentationskravet vid rådgivning centralt?

1. Det underlättar institutets marknadsföring
2. Det krävs enbart av skatteskäl
3. Det gör det möjligt att i efterhand visa vilka uppgifter som legat till grund för rådet och skyddar både kund och rådgivare
4. Det ersätter kravet på lämplighetsbedömning

Dokumentationen visar vilka uppgifter som inhämtats, vilka råd som lämnats och vad kunden informerats om. Den är avgörande vid en senare tvist eller tillsynsgranskning.

20. En rådgivare avråder kunden från en placering, men kunden genomför den ändå. Vad bör dokumenteras?

1. Endast transaktionen
2. Endast kundens namn och belopp
3. Ingenting, eftersom rådet inte följdes
4. Att avrådan har skett, skälen till den och att kunden ändå valde att genomföra åtgärden

Både avrådan, skälen och kundens beslut ska dokumenteras. Annars kan institutet i efterhand inte visa att avrådandeplikten fullgjorts.

21. Vad innebär investeringsrådgivning på oberoende grund?

1. Att rådgivaren är egenföretagare
2. Att rådgivaren analyserar ett tillräckligt brett urval av produkter på marknaden och inte behåller tredjepartsersättningar
3. Att rådgivaren inte tar betalt av kunden
4. Att rådgivaren enbart rekommenderar indexfonder

Oberoende rådgivning kräver att ett tillräckligt brett och diversifierat urval av produkter analyseras och att institutet inte tar emot och behåller tredjepartsersättningar.

22. Vad ska kunden informeras om innan rådgivning om investeringsprodukter tillhandahålls?

1. Endast rådgivarens namn och kontaktuppgifter
2. Om rådgivningen är oberoende eller inte, hur brett analysen är samt i vilken utsträckning egna eller närståendes produkter ingår
3. Endast institutets senaste årsredovisning
4. Endast produktens historiska avkastning

Kunden ska i förväg få veta om rådgivningen sker på oberoende grund, hur bred analysen är, hur stor andel som avser egna eller närståendes produkter samt om lämpligheten kommer att följas upp regelbundet.

23. Vem ansvarar för att en rådgivare har tillräcklig kompetens?

1. Rådgivaren själv
2. Finansinspektionen genom individuella prov
3. Arbetsgivaren, som ska säkerställa och kunna visa att personalen har erforderlig kunskap och kompetens
4. Kunden vid val av rådgivare

Det är institutet som ansvarar för att personal som ger råd eller information har erforderlig kunskap och kompetens, och som ska kunna visa detta för tillsynsmyndigheten.

24. Vad ska rådgivaren göra med kundens hållbarhetspreferenser i lämplighetsbedömningen?

1. Bestämma preferenserna åt kunden
2. Bortse från dem om de försämrar avkastningen
3. Endast dokumentera dem utan att beakta dem
4. Ställa frågor om preferenserna och först därefter matcha dem mot produktutbudet, sedan övriga lämplighetskriterier är uppfyllda

Hållbarhetspreferenserna ska efterfrågas och beaktas i lämplighetsbedömningen. De prövas efter att övriga lämplighetskriterier är uppfyllda, och matchningen ska dokumenteras.

25. Vad står ESG för?

1. Environmental, Social and Governance
2. European Sustainable Growth
3. Equity, Sustainability and Growth
4. Environmental Standards Guidance

ESG avser miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning — de tre dimensioner som normalt används vid hållbarhetsanalys av bolag och portföljer.

26. Vad är syftet med Parisavtalet?

1. Att reglera handeln med gröna obligationer
2. Att harmonisera bolagsskatten inom EU
3. Att begränsa den globala uppvärmningen väl under två grader, med ansträngningar att begränsa den till 1,5 grader
4. Att fastställa taxonomins tekniska kriterier

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal med målet att hålla temperaturökningen väl under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå.

27. Vad står PRI för i hållbarhetssammanhang?

1. Portfolio Risk Indicator
2. Principles for Responsible Investment
3. Public Reporting Instruction
4. Primary Regulatory Index

PRI är ett FN-stött initiativ med principer för ansvarsfulla investeringar, som undertecknande kapitalförvaltare åtar sig att följa och rapportera om.

28. En kund har uttalade hållbarhetspreferenser men företagets utbud kan bara matcha dem delvis. Vilket agerande är korrekt?

1. Rekommendera den produkt som ligger närmast utan att nämna avvikelsen
2. Ändra kundens preferenser i dokumentationen
3. Neka kunden all rådgivning
4. Informera kunden om begränsningen och låta kunden ta ställning till om preferenserna ska anpassas, samt dokumentera detta

Kunden ska informeras när utbudet inte matchar preferenserna. Kunden kan då välja att justera dem, och både informationen och anpassningen ska dokumenteras.

29. Vad gäller för bolag över en viss storlek när det gäller hållbarhetsinformation?

1. De är skyldiga att lämna hållbarhetsrapportering i sin årsredovisning
2. De behöver inte redovisa hållbarhet alls
3. De får själva välja om de vill rapportera
4. De rapporterar endast till Finansinspektionen

Bolag över vissa storleksgränser ska lämna hållbarhetsrapportering. Informationen är en viktig källa i hållbar kapitalförvaltning, tillsammans med externa ESG-ratingleverantörer.

30. Vilken av följande är en klassisk varningssignal för investeringsbedrägeri?

1. Att produkten har ett faktablad
2. Löfte om hög och garanterad avkastning utan risk, i kombination med tidspress
3. Att bolaget finns i Finansinspektionens företagsregister
4. Att avkastningen varierar över tid

Garanterad hög avkastning utan risk är ekonomiskt orimligt. Tillsammans med tidspress, oombedd kontakt och krav på snabb betalning är det typiska kännetecken för bedrägeri.

31. Var kan en kund kontrollera om ett företag har varnats för av tillsynsmyndigheten?

1. I Bolagsverkets näringsförbudsregister
2. I Skatteverkets register
3. Hos Kronofogdemyndigheten
4. På Finansinspektionens varningslista och i företagsregistret

Finansinspektionen publicerar en varningslista och ett företagsregister. Konsumentverket och Konsumenternas bank- och finansbyrå ger dessutom vägledning om varningssignaler.

32. En äldre kund vill snabbt föra över ett stort belopp till ett okänt utländskt konto efter ett telefonsamtal om en 'unik investeringsmöjlighet'. Hur bör rådgivaren agera?

1. Uppmärksamma varningssignalerna, avråda, informera kunden om risken för bedrägeri och följa institutets interna rutiner
2. Genomföra överföringen eftersom kunden har rätt att bestämma över sina pengar
3. Neka kunden all vidare kontakt
4. Rapportera direkt till Skatteverket

Situationen uppvisar flera klassiska bedrägerisignaler. Rådgivaren ska uppmärksamma dem, informera och avråda kunden samt följa institutets rutiner, inklusive eventuell rapportering.

33. Vad innebär behovsprövning vid försäkringsdistribution?

1. Att kunden ska genomgå en hälsoprövning
2. Att kundens kreditvärdighet ska prövas
3. Att distributören alltid ska klargöra kundens krav och behov av försäkringsskydd, oavsett om rådgivning lämnas eller inte
4. Att premien ska prövas mot marknadens genomsnitt

Behovsprövningen är obligatorisk vid all försäkringsdistribution. Kundens krav och behov ska klargöras och produkten ska stämma överens med dem, även när ingen rådgivning ges.

34. Vad innebär god försäkringsdistributionssed?

1. Att distributören ska sälja den produkt som ger högst ersättning
2. Att distributören ska ta tillvara kundens intressen med tillbörlig omsorg och handla hederligt, rättvist och professionellt
3. Att distributören ska följa branschens prissättning
4. Att distributören ska erbjuda alla marknadens produkter

God försäkringsdistributionssed innebär framför allt att kundens intressen ska tas tillvara med tillbörlig omsorg och att distributören i övrigt ska handla hederligt, rättvist och professionellt.

35. Vad innebär att rådgivning om försäkring grundas på en opartisk och personlig analys?

1. Att rådgivaren måste vara anställd i ett försäkringsbolag
2. Att rådgivaren aldrig får ta betalt
3. Att analysen omfattar ett tillräckligt stort antal försäkringsavtal på marknaden så att en personlig rekommendation kan lämnas
4. Att kunden själv väljer produkt

Vid opartisk och personlig analys ska ett tillräckligt stort antal försäkringsavtal på marknaden analyseras enligt yrkesmässiga kriterier, så att rekommendationen kan anpassas till kunden.