📈 Finansiella instrument, fonder och derivat

1. Vad kännetecknar ett penningmarknadsinstrument?

1. Löptid längre än tio år
2. Rätt till andel i bolagets vinst
3. Löptid på högst ett år
4. Garanterad realavkastning

Penningmarknadsinstrument är räntebärande instrument med kort löptid, som regel högst ett år. Exempel är statsskuldväxlar och företags- och kommuncertifikat.

2. Vem är emittent av en statsskuldväxel i Sverige?

1. Riksbanken
2. Riksgälden för statens räkning
3. Finansinspektionen
4. Nasdaq Stockholm

Riksgälden är statens internbank och ger ut statsskuldväxlar och statsobligationer för att finansiera statens upplåning. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken.

3. Vad utmärker ett företagscertifikat jämfört med en statsskuldväxel?

1. Det har alltid längre löptid
2. Det innebär kreditrisk mot ett företag och ger därför normalt högre ränta
3. Det ger rätt till utdelning
4. Det är alltid kapitalskyddat

Ett företagscertifikat innebär exponering mot företagets kreditrisk, vilket kompenseras med en högre ränta än på motsvarande statspapper.

4. Vad är syftet med att ge ut en obligation?

1. Att sprida ägandet i bolaget
2. Att undvika bolagsskatt
3. Att minska antalet aktier
4. Att låna upp kapital på kapitalmarknaden mot en förpliktelse att betala ränta och nominellt belopp

En obligation är ett lån. Emittenten får kapital och förbinder sig att betala kupongränta under löptiden samt återbetala nominellt belopp på förfallodagen.

5. Vad händer med priset på en befintlig obligation utan kreditrisk när marknadsräntan stiger?

1. Priset faller
2. Priset stiger
3. Priset är oförändrat
4. Kupongen höjs

Obligationspriset och marknadsräntan rör sig i motsatt riktning. När räntan stiger blir den fasta kupongen mindre attraktiv, vilket sänker priset.

6. Vad mäter en obligations duration?

1. Den återstående löptiden i kalenderdagar
2. Emittentens kreditvärdighet
3. Kursens känslighet för ränteförändringar, uttryckt som en vägd genomsnittlig återbetalningstid
4. Den effektiva avkastningen efter skatt

Duration är ett mått på ränterisk. Ju högre duration, desto mer påverkas obligationens pris av en given ränteförändring.

7. En obligation har duration 5. Marknadsräntan stiger med 1 procentenhet. Hur förändras priset ungefär?

1. Minskar med cirka 5 procent
2. Ökar med cirka 5 procent
3. Minskar med cirka 1 procent
4. Minskar med cirka 0,2 procent

Ungefärlig prisförändring är minus duration multiplicerat med ränteförändringen: −5 × 1 procentenhet ≈ −5 procent.

8. Vad avses med en obligations kreditspread?

1. Skillnaden mellan köp- och säljkurs
2. Räntepåslaget över en riskfri ränta med samma löptid, som ersättning för kreditrisken
3. Skillnaden mellan kupongränta och nominellt belopp
4. Skillnaden mellan nominell och real ränta

Kreditspreaden är det extra avkastningskrav investeraren begär för att bära emittentens kreditrisk. En vidgad spread sänker priset på obligationen.

9. Vad kännetecknar en grön obligation jämfört med en traditionell obligation?

1. Den ger alltid högre ränta
2. Den saknar kreditrisk
3. Emissionslikviden är öronmärkt för projekt med miljönytta, medan kreditrisken är densamma som för emittentens övriga skulder
4. Den är alltid utgiven av staten

Gröna obligationer skiljer sig genom hur likviden får användas och genom rapporteringskraven. Innehavaren har samma kreditrisk mot emittenten som vid en vanlig obligation.

10. Vad är en bostadsobligation?

1. En obligation utgiven av staten för bostadsbyggande
2. En obligation som endast får ägas av bostadsrättsföreningar
3. En obligation som ger rätt till en bostadsrätt
4. En obligation utgiven av ett bostadsinstitut, ofta med säkerställd status

Bostadsobligationer ges ut av bostadsinstitut för att finansiera bolån. De är ofta säkerställda obligationer med särskild förmånsrätt i en säkerhetsmassa.

11. Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan A- och B-aktier i svenska bolag?

1. A-aktier ger alltid högre utdelning
2. A-aktier ger normalt fler röster per aktie
3. B-aktier är alltid onoterade
4. B-aktier har alltid företrädesrätt vid likvidation

Skillnaden avser i första hand rösträtten. A-aktier har normalt fler röster per aktie än B-aktier, medan den ekonomiska rätten oftast är densamma.

12. Vad kännetecknar en preferensaktie?

1. Företrädesrätt till en bestämd utdelning framför stamaktier, ofta med begränsad uppsida
2. Rätt till dubbelt så många röster som stamaktier
3. Garanterad återbetalning av investerat belopp
4. Skattefrihet på utdelningen

Preferensaktien ger företräde till en förutbestämd utdelning men saknar normalt del i bolagets värdetillväxt. Den har därför räntelika egenskaper.

13. Vad innebär en omvänd split (sammanläggning) av aktier?

1. Aktiekapitalet minskar med halva beloppet
2. Antalet aktier ökar och kursen faller
3. Antalet aktier minskar och kursen stiger proportionellt
4. Bolaget delar ut kontanter till aktieägarna

Vid en sammanläggning minskar antalet aktier och kursen stiger i motsvarande mån. Ägarens totala värde och bolagets aktiekapital är oförändrade.

14. Hur påverkas normalt aktiekursen vid en nyemission till rabatterad kurs?

1. Kursen stiger eftersom bolaget får in kapital
2. Kursen fördubblas
3. Kursen påverkas inte alls
4. Kursen späds ut mot en teoretisk kurs efter emission, eftersom fler aktier delar på bolagets värde

När nya aktier ges ut till rabatt uppstår en utspädning. Kursen anpassar sig till en teoretisk kurs efter emissionen, medan teckningsrätten kompenserar befintliga ägare.

15. Hur är en kapitalskyddad placering normalt konstruerad?

1. En obligationsdel som ger kapitalskyddet och en optionsdel som ger avkastningsmöjligheten
2. Enbart aktier i ett urval bolag
3. En fondandel med garanti från staten
4. Ett banklån med rörlig ränta

Konstruktionen består typiskt av en nollkupongsdel som växer till nominellt belopp på slutdagen (kapitalskyddet) och en derivatdel som ger exponering mot underliggande marknad.

16. Vilken risk kvarstår alltid i en kapitalskyddad placering?

1. Kursrisken i underliggande tillgång
2. Inflationsrisken enbart
3. Emittentens kreditrisk
4. Ingen risk alls

Kapitalskyddet är ett åtagande från emittenten. Om emittenten fallerar kan investeraren förlora hela eller delar av kapitalet, oavsett hur underliggande marknad har utvecklats.

17. Vad innebär deltagandegraden i en strukturerad placering?

1. Antalet investerare i emissionen
2. Andelen av kapitalet som är skyddat
3. Andelen av avgiften som går till distributören
4. Andelen av underliggande tillgångs uppgång som tillfaller investeraren

Deltagandegraden anger hur stor del av underliggande marknads uppgång som investeraren får ta del av. En deltagandegrad på 80 procent innebär att en uppgång på 10 procent ger 8 procent.

18. En kapitalskyddad placering har nominellt belopp 100 000 kr, deltagandegrad 70 procent och index stiger 20 procent under löptiden. Vad blir utbetalningen, bortsett från överkurs och avgifter?

1. 100 000 kr
2. 114 000 kr
3. 120 000 kr
4. 170 000 kr

Avkastningen blir 20 % × 70 % = 14 %, vilket ger 100 000 + 14 000 = 114 000 kr.

19. Vad kännetecknar en warrant?

1. Ett kapitalskyddat instrument utan risk
2. Ett hävstångsinstrument där hela det investerade beloppet kan gå förlorat
3. En obligation med rörlig kupong
4. En fondandel med hävstång garanterad av staten

Warranter är optionsliknande instrument med hävstång. De kan förfalla värdelösa, vilket innebär att hela det investerade beloppet kan gå förlorat.

20. Vad menas med överkurs i en strukturerad placering?

1. Den ränta som betalas ut årligen
2. Courtaget vid köp
3. Ett belopp som betalas utöver det kapitalskyddade nominella beloppet för att öka exponeringen
4. Skillnaden mellan köp- och säljkurs

Överkursen är den del av investeringen som ligger utöver nominellt belopp. Den är inte kapitalskyddad och kan gå förlorad även om kapitalskyddet håller.

21. Vad skiljer i grunden en värdepappersfond från en specialfond?

1. Värdepappersfonden är alltid börshandlad
2. Värdepappersfonden får aldrig äga aktier
3. Specialfonden saknar förvaltare
4. Specialfonden får avvika från placeringsreglerna i UCITS-regelverket och kan ha friare placeringsmandat

Värdepappersfonder följer det harmoniserade UCITS-regelverket med tydliga riskspridningskrav. Specialfonder är alternativa investeringsfonder som efter tillstånd får placera friare, med högre koncentrationsrisk.

22. Vad innebär det att en fond är en egen juridisk konstruktion utan rättskapacitet?

1. Fondens tillgångar ägs av andelsägarna gemensamt och ingår inte i fondbolagets konkursbo
2. Fondbolaget äger fondens tillgångar och kan använda dem i sin rörelse
3. Fonden är ett aktiebolag med styrelse
4. Fonden kan gå i konkurs som ett vanligt företag

Fondförmögenheten ägs gemensamt av andelsägarna och hålls åtskild från fondbolagets egna tillgångar hos ett förvaringsinstitut. Den skyddas därför vid fondbolagets obestånd.

23. Vilken funktion har ett förvaringsinstitut?

1. Att fatta placeringsbesluten i fonden
2. Att förvara fondens tillgångar och kontrollera att fondbolaget följer lag och fondbestämmelser
3. Att marknadsföra fonden till kunderna
4. Att fastställa fondens avgift

Förvaringsinstitutet förvarar tillgångarna, verkställer fondbolagets instruktioner och utövar en kontrollfunktion gentemot fondbolaget.

24. Vilken fondtyp har typiskt sett lägst bolagsspecifik risk?

1. Sektorfond inriktad på bioteknik
2. Global aktiefond med bred spridning
3. Landfond inriktad på ett tillväxtland
4. Aktivt förvaltad fond med tio innehav

En bred global aktiefond sprider risken över många bolag, branscher och länder, vilket minskar den bolags- och sektorspecifika risken. Kvar blir framför allt marknadsrisken.

25. En kund med medelhög risktolerans vill ha en enda basfond för långsiktigt sparande. Vilket alternativ är mest lämpligt som kärninnehav?

1. En bred global aktieindexfond med låg avgift
2. En sektorfond för förnybar energi
3. En hedgefond med hävstång
4. En landfond för ett enskilt tillväxtland

Som kärninnehav passar en bred, billig global exponering. Sektor- och landfonder samt hedgefonder är mer koncentrerade och lämpar sig bättre som kompletterande satellitinnehav.

26. Vad skiljer en börshandlad fond (ETF) från en traditionell fond vad gäller handel?

1. Traditionella fonder handlas alltid på börsen
2. ETF:en kan bara köpas en gång per månad
3. ETF:en handlas löpande under börsdagen till marknadspris, medan fondandelar handlas till en NAV-kurs som fastställs efter stopptid
4. ETF:er saknar förvaltningsavgift

ETF:er handlas som aktier under börsens öppettid med köp- och säljkurser i orderboken. Vanliga fondandelar tecknas och löses in mot fondbolaget till NAV.

27. Varför har indexfonder normalt lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder?

1. De har färre andelsägare
2. De handlas endast på MTF-plattformar
3. De är befriade från förvaringsinstitut
4. Förvaltningen följer ett index och kräver därför mindre analysresurser

En indexfond replikerar ett index i stället för att bedriva egen analys och urval, vilket ger lägre förvaltningskostnad. Avgiftsskillnaden är en central förklaring till skillnader i nettoavkastning över tid.

28. Vad avses med tracking error i en indexnära fond?

1. Standardavvikelsen i skillnaden mellan fondens och jämförelseindexets avkastning
2. Fondens totala avkastning
3. Fondens avgift i procent
4. Skillnaden mellan NAV och börskurs

Tracking error mäter hur mycket fondens avkastning varierar i förhållande till index. En renodlad indexfond ska ha låg tracking error.

29. Vilken räntefond har typiskt sett lägst risk?

1. High yield-fond med företagsobligationer
2. Tillväxtmarknadsobligationsfond i lokal valuta
3. Lång obligationsfond med tjugoårig duration
4. Kort räntefond med statspapper och hög kreditkvalitet

Risken i en räntefond styrs av löptid (ränterisk) och kreditkvalitet (kreditrisk). En kort räntefond med statspapper har låg risk i båda dimensionerna.

30. En kund tror att räntorna kommer att falla kraftigt. Vilken räntefond gynnas mest?

1. Kort räntefond med duration 0,3
2. Lång obligationsfond med duration 8
3. Penningmarknadsfond
4. Räntefond med rörlig kupong

Ju högre duration, desto större priseffekt av en ränteförändring. En lång obligationsfond stiger mest när räntorna faller, men faller också mest om räntorna stiger.

31. Vad kännetecknar en high yield-fond?

1. Den garanterar en hög avkastning
2. Den placerar enbart i statsobligationer
3. Den placerar i obligationer med kreditbetyg under investment grade och har därför högre kreditrisk
4. Den saknar ränterisk

High yield avser obligationer med lägre kreditvärdighet än investment grade. Den högre räntan är kompensation för väsentligt högre kreditrisk, som ofta samvarierar med aktiemarknaden.

32. Vad kännetecknar en generationsfond?

1. Den minskar successivt andelen aktier när pensionsåldern närmar sig
2. Den placerar enbart i bolag som drivs av familjer
3. Den har alltid 100 procent aktier
4. Den byter förvaltare vart tionde år

Generationsfonder har en förutbestämd nedtrappning av risknivån (glidbana) som anpassas efter tiden kvar till uttag, till skillnad från en blandfond med fast fördelning.

33. För vilken kund är en blandfond typiskt sett mest lämplig?

1. Den som vill ha exponering mot en enskild bransch
2. Den som vill ha maximal avkastning oavsett risk
3. Den som behöver kapitalet inom tre månader
4. Den som vill ha en färdig fördelning mellan aktier och räntor utan att själv ombalansera

Blandfonden ger en färdig och löpande ombalanserad allokering mellan tillgångsslag, vilket passar kunder som vill ha en enkel helhetslösning på medellång till lång sikt.

34. Vad kännetecknar en hedgefond med marknadsneutral strategi?

1. Den placerar enbart i statsobligationer
2. Den garanterar positiv avkastning varje år
3. Den söker avkastning oberoende av marknadsriktningen, ofta med både långa och korta positioner
4. Den följer alltid ett aktieindex

Marknadsneutrala strategier kombinerar långa och korta positioner för att minska beroendet av marknadens riktning. Avkastningen ska i stället komma från förvaltarens urval.

35. Vilken egenskap är vanlig hos specialfonder men ovanlig hos värdepappersfonder?

1. Daglig handel
2. Begränsad inlösenfrekvens, till exempel månadsvis
3. Krav på förvaringsinstitut
4. Krav på faktablad

Specialfonder kan ha begränsad handel, exempelvis månads- eller kvartalsvis inlösen. Det innebär likviditetsrisk för kunden, som inte kommer åt kapitalet vilken dag som helst.