📊 Risk, portföljteori och privatekonomi

1. En aktie köptes för 100 kr, står i 108 kr efter ett år och har gett 4 kr i utdelning. Vad blir totalavkastningen?

1. 4 procent
2. 8 procent
3. 12 procent
4. 112 procent

Totalavkastningen är kursvinst plus direktavkastning: (8 + 4) / 100 = 12 procent.

2. Vilka två komponenter består totalavkastningen på en finansiell tillgång av?

1. Avgifter och skatt
2. Kursvinst eller kursförlust samt direktavkastning
3. Volatilitet och korrelation
4. Duration och kreditspread

Totalavkastningen delas upp i värdeförändring (kursvinst eller kursförlust) och löpande avkastning i form av utdelning eller kupong.

3. Vilket mått används vanligen för att kvantifiera risk i finansiell teori?

1. Median
2. Standardavvikelse
3. Aritmetiskt medelvärde
4. P/E-tal

Volatilitet mäts som standardavvikelsen i avkastningen. Måttet visar hur mycket avkastningen normalt varierar kring sitt medelvärde.

4. Vad är typiskt för realiserad volatilitet på finansiella marknader?

1. Den är konstant över tid
2. Den kan aldrig mätas i efterhand
3. Den är alltid högst i högkonjunktur
4. Den varierar över tid och perioder av hög volatilitet följer ofta efter snabba prisfall

Volatiliteten är inte konstant utan klustrar. Efter kraftiga och snabba kursfall följer typiskt en period med förhöjd volatilitet.

5. En fond har förväntad avkastning 7 procent och standardavvikelse 15 procent. Ungefär vilket intervall omfattar cirka två tredjedelar av utfallen vid normalfördelning?

1. Mellan −8 och +22 procent
2. Mellan −23 och +37 procent
3. Mellan 0 och 15 procent
4. Mellan 7 och 15 procent

Cirka 68 procent av utfallen ligger inom en standardavvikelse från medelvärdet: 7 ± 15, det vill säga mellan −8 och +22 procent.

6. Hur definieras förväntad avkastning i finansiell teori?

1. Den avkastning tillgången gav förra året
2. Den högsta avkastning som kan uppnås
3. En sannolikhetsvägd summa av samtliga tänkbara utfall
4. Avkastningen efter avgifter och skatt

Förväntad avkastning är ett sannolikhetsvägt genomsnitt av alla möjliga utfall. Den realiserade avkastningen i en enskild period avviker nästan alltid från detta värde, och avvikelsen är just risken.

7. En placering ger 20 procent med 50 procents sannolikhet och −10 procent med 50 procents sannolikhet. Vad är förväntad avkastning?

1. −10 procent
2. 10 procent
3. 5 procent
4. 20 procent

Förväntad avkastning = 0,5 × 20 % + 0,5 × (−10 %) = 5 procent.

8. Vilken av följande är en komponent i marknadsrisk?

1. Ränterisk
2. Kreditrisk
3. Operativ risk
4. Compliancerisk

Marknadsrisken delas normalt upp i kursrisk, ränterisk, återinvesteringsrisk och valutarisk. Kreditrisk är en separat riskkategori.

9. Vad avses med maximum drawdown?

1. Den maximala hävstången i en portfölj
2. Den genomsnittliga årliga förlusten
3. Skillnaden mellan bästa och sämsta fond i kategorin
4. Det största fallet från en tidigare topp till efterföljande botten

Maximum drawdown mäter det största ackumulerade värdefallet från topp till botten. Måttet fångar hur djup en nedgång kan bli, vilket standardavvikelsen inte gör.

10. Vad mäter shortfallrisk?

1. Risken att motparten inte fullgör sitt åtagande
2. Risken att avkastningsmålet inte uppnås
3. Risken för att en fond stängs
4. Risken för att valutan försvagas

Shortfallrisk är sannolikheten att avkastningen understiger en viss målnivå. Måttet är ofta mer intuitivt för kunder än standardavvikelse.

11. Vad är återinvesteringsrisk?

1. Risken att aktien avnoteras
2. Risken att fonden inte tar emot nya insättningar
3. Risken att kunna återinvestera kuponger eller förfallna belopp till en lägre ränta än tidigare
4. Risken att courtaget höjs

Återinvesteringsrisk uppstår när räntenivån har fallit vid den tidpunkt då kassaflöden ska placeras om, vilket sänker den framtida avkastningen.

12. Vilket korrelationsvärde ger störst riskreducerande effekt i en portfölj?

1. −1,0
2. +0,5
3. 0
4. +1,0

Korrelationskoefficienten går från −1 till +1. Vid −1 rör sig tillgångarna helt motsatt, vilket i teorin kan eliminera portföljrisken.

13. Vad är särskilt viktigt att känna till om korrelationer mellan tillgångar?

1. De är konstanta över tid
2. De påverkar inte portföljrisken
3. De kan bara vara positiva
4. De tenderar att öka under finansiell turbulens, vilket minskar diversifieringseffekten just när den behövs mest

Korrelationer varierar och stiger typiskt i kriser. Diversifieringseffekten blir därför ofta svagare än väntat precis när riskspridningen behövs som mest.

14. Vilken risktyp kan inte diversifieras bort?

1. Företagsspecifik risk
2. Systematisk risk (marknadsrisk)
3. Branschrisk
4. Enskild emittentrisk

Bolags- och branschspecifik risk kan reduceras genom spridning. Den systematiska marknadsrisken påverkar alla tillgångar och kvarstår oavsett hur många innehav portföljen har.

15. Vad gäller för sambandet mellan antal innehav och portföljrisk?

1. Risken minskar linjärt utan gräns med fler innehav
2. Risken ökar med fler innehav
3. Risken minskar snabbt i början och planar därefter ut mot marknadsrisken
4. Antalet innehav påverkar inte risken

De första innehaven ger stor riskreduktion. Därefter avtar effekten och portföljrisken närmar sig den systematiska marknadsrisken, som inte kan diversifieras bort.

16. En kund har hela sitt sparande i aktier i arbetsgivarens bolag. Vilket är det tyngsta rådgivningsargumentet?

1. Att bolaget kan ha svag vinsttillväxt
2. Att utdelningen beskattas hårt
3. Att courtaget blir högt
4. Att både kapital och inkomst är exponerade mot samma bolag, vilket ger en extremt koncentrerad risk

Kunden har dubbel exponering: kapitalet och lönen beror på samma bolag. Ett problem i bolaget kan slå mot både anställning och sparande samtidigt, vilket talar starkt för spridning.

17. Vad visar den effektiva fronten?

1. Den portfölj som historiskt gett bäst avkastning
2. De portföljer som ger högsta möjliga förväntade avkastning för varje given risknivå
3. Fördelningen mellan svenska och utländska aktier
4. Sambandet mellan inflation och ränta

Den effektiva fronten består av de portföljer som är optimala i förhållandet risk och förväntad avkastning. Portföljer under fronten är ineffektiva och bör undvikas.

18. Vad avgör en placerares val mellan riskfritt och riskfyllt sparande enligt portföljteorin?

1. Placerarens riskattityd
2. Placerarens ålder enbart
3. Marknadens volatilitet enbart
4. Skattesituationen enbart

Enligt teorin väljer alla placerare samma optimala riskfyllda portfölj. Riskattityden avgör sedan hur kapitalet fördelas mellan den portföljen och riskfritt sparande.

19. Vad mäter ett betavärde?

1. Tillgångens känslighet för marknadens rörelser
2. Tillgångens totala risk
3. Tillgångens direktavkastning
4. Tillgångens likviditet

Beta mäter den systematiska risken, det vill säga hur mycket tillgången rör sig i förhållande till marknaden. Beta 1 innebär att den följer marknaden.

20. Riskfri ränta är 3 procent, marknadens riskpremie 5 procent och aktiens beta 1,4. Vad blir avkastningskravet enligt CAPM?

1. 8,0 procent
2. 9,2 procent
3. 10,0 procent
4. 11,2 procent

CAPM: 3 % + 1,4 × 5 % = 3 % + 7 % = 10 procent.

21. Vad innebär ett betavärde på 0,6?

1. Aktien har 60 procent lägre avgift än index
2. Aktien har 60 procents sannolikhet att stiga
3. Aktien har gett 60 procent i avkastning
4. Aktien har svängt cirka 60 procent så mycket som marknaden

Beta under 1 innebär lägre marknadskänslighet än index. Vid en marknadsuppgång på 10 procent väntas aktien stiga ungefär 6 procent, allt annat lika.

22. Vad mäter Sharpekvoten?

1. Överavkastningen i förhållande till betavärdet
2. Överavkastningen över riskfri ränta per enhet total risk (standardavvikelse)
3. Avvikelsen från jämförelseindex
4. Fondens avgift i förhållande till avkastningen

Sharpekvoten är (portföljens avkastning − riskfri ränta) dividerat med standardavvikelsen. Den mäter riskjusterad avkastning i förhållande till total risk.

23. En portfölj har avkastat 11 procent, riskfri ränta är 3 procent och standardavvikelsen är 16 procent. Vad blir Sharpekvoten?

1. 0,19
2. 0,50
3. 0,69
4. 1,38

Sharpekvot = (11 − 3) / 16 = 8 / 16 = 0,50.

24. I vilken situation är Jensens alfa mer relevant än Sharpekvoten?

1. När portföljen utgör hela kundens sparande
2. När portföljen enbart innehåller räntor
3. När portföljen är en del av en redan väldiversifierad total portfölj, så att endast systematisk risk är relevant
4. När avgifterna är höga

Sharpekvoten utgår från total risk och passar när portföljen är kundens hela sparande. Jensens alfa mäter överavkastning i förhållande till betarisken och passar när portföljen är ett delinnehav.

25. Vad visar ett positivt Jensens alfa?

1. Att förvaltaren tagit ut lägre avgift än branschsnittet
2. Att portföljen haft lägre volatilitet än index
3. Att portföljen gett högre avkastning än vad CAPM förutsäger givet dess betarisk
4. Att portföljen följt index exakt

Alfa är skillnaden mellan faktisk avkastning och den avkastning CAPM förutsäger utifrån portföljens beta. Ett positivt alfa tyder på skicklighet i förvaltningen.

26. Vad mäter informationskvoten?

1. Aktiv avkastning i förhållande till aktiv risk (tracking error)
2. Avkastningen i förhållande till riskfri ränta
3. Antalet innehav i portföljen
4. Andelen hållbara innehav

Informationskvoten är aktiv avkastning dividerat med tracking error. Den visar hur mycket överavkastning förvaltaren skapar per enhet aktiv risk.

27. Vad avses med aktiv risk?

1. Risken att förvaltaren byts ut
2. Risken som uppstår genom att portföljen avviker från sitt jämförelseindex
3. Risken i den underliggande marknaden
4. Risken för att fonden stängs för nyteckning

Aktiv risk uppstår när portföljen avviker från index och mäts som tracking error. En renodlad indexfond har mycket låg aktiv risk.

28. Två fonder har samma avkastning, men fond A har standardavvikelse 10 procent och fond B har 18 procent. Vilken slutsats är korrekt?

1. Fond B är bättre eftersom den tar mer risk
2. Fond A måste ha lägre avgift
3. Fonderna är likvärdiga eftersom avkastningen är densamma
4. Fond A har levererat samma avkastning till lägre risk och har därmed högre Sharpekvot

Vid samma avkastning och riskfri ränta ger lägre standardavvikelse en högre Sharpekvot. Fond A har därmed levererat bättre riskjusterad avkastning.

29. Hur beräknas en kunds nettoförmögenhet?

1. Summan av tillgångar minus summan av skulder
2. Summan av alla inkomster under året
3. Summan av alla tillgångar
4. Skillnaden mellan inkomster och utgifter per månad

Nettoförmögenheten är tillgångar minus skulder. Skillnaden mellan inkomster och utgifter är i stället kundens sparutrymme.

30. Ett hushåll har 48 000 kr i månadsinkomst efter skatt och 41 500 kr i utgifter. Vad är det månatliga sparutrymmet?

1. 4 500 kr
2. 6 500 kr
3. 8 500 kr
4. 89 500 kr

Sparutrymmet är 48 000 − 41 500 = 6 500 kr per månad. Utrymmet bör beräknas efter att buffert och nödvändiga utgifter är säkrade.

31. Vilken myndighet publicerar de referensvärden för skäliga levnadskostnader som ofta används i budgetberäkningar?

1. Finansinspektionen
2. Konsumentverket
3. Skatteverket
4. Kronofogdemyndigheten

Konsumentverket tar årligen fram referensvärden för skäliga levnadskostnader, vilka används i hushållsbudgetar och i kreditgivningens kvar-att-leva-på-kalkyler.

32. Hur bör ett buffertsparande normalt vara utformat?

1. Placerat i aktiefonder för högsta avkastning
2. Placerat i en strukturerad produkt med kapitalskydd
3. Bundet i en kapitalförsäkring i tio år
4. Placerat likvidt och utan kursrisk, motsvarande några månaders utgifter

Buffertens syfte är att täcka oförutsedda utgifter. Den ska därför vara omedelbart tillgänglig och sakna kursrisk, inte optimeras för avkastning.

33. En kund ska köpa bostad om 18 månader och har kontantinsatsen sparad. Vilken placering är mest lämplig?

1. Global aktiefond
2. Lång obligationsfond med duration 8
3. Kort räntefond eller sparkonto
4. Fond med hävstång

Kapital som ska användas inom kort tid får inte utsättas för kursrisk. Kort räntefond eller sparkonto är lämpligt; både aktier och lång duration medför för hög risk.

34. Hur påverkas sannolikheten för negativ avkastning i en aktieportfölj av en längre placeringshorisont?

1. Den ökar
2. Den minskar historiskt sett, även om utfallet aldrig kan garanteras
3. Den är oförändrad
4. Den blir noll efter fem år

Historiskt har sannolikheten för negativt utfall minskat med längre horisont, eftersom tillfälliga nedgångar hinner återhämtas. Någon garanti finns dock aldrig.

35. Vilket kännetecken talar för att en kund har låg riskkapacitet, oavsett hur riskvillig kunden säger sig vara?

1. Kunden har osäker inkomst, hög belåning och saknar buffert
2. Kunden har hög och stabil inkomst samt stor buffert
3. Kunden har lång placeringshorisont
4. Kunden har erfarenhet av aktiehandel

Riskkapacitet är den ekonomiska förmågan att tåla förluster. Osäker inkomst, hög skuldsättning och avsaknad av buffert innebär låg kapacitet, oavsett kundens riskvilja.